Webbteori

Webbsidor adresser, funktionalitet

Hur är en Internet-adress uppbyggd? Vad är en URL? Vad är en domän?

En Internetadress kallas ibland för en URL (Uniform Resource Locator), och är uppbyggd enligt standarden
<protokoll>://<datornamn>.<domän>.<toppdomän>/<sökväg i datorn>
Ett exempel: http://www.bestonline.se/datakurser/webbutveckling/teori/index.htm

Den första delen, http://, i exemplet, anger det protokoll som skall användas för att komma åt den angivna filen. Vanligast är http:// som anger att den angivna resursen är ett WWW-dokument med hypertextlänkar.

http (HyperText Transfer Protocol) är det kommunikationsprotokoll som används för att överföra webbsidor på nätverket. Det ursprungliga syftet med HTTP var att tillhandahålla en metod för att överföra HTML-sidor från webbservrar till webbklienter. Oftast idag ser vi ett s efter http, https, där s står för "secure" och betyder att koden skickas krypterad över nätet.

ftp:// anger att vi skall titta i ett filarkiv.

Domänadresser är uppbyggda enligt standarden datornamn.domän.toppdomän t.ex. www.vgy.se . En domänadress läses i princip från höger till vänster.

Toppdomänen här är "se". Toppdomänen talar om vilken typ av organisation eller i vilket land som datorn finns, oftast. I vårt fall är toppdomänen .se, vilket anger att vi ska till en dator som ligger i Sverige. Vanliga toppdomäner i USA är com för handel, edu för utbildning, gov för statliga institutioner, mil för militära institutioner, net för nätverk osv. En del av dessa, t.ex. com och net används runtom i hela världen. Utanför USA används bara två bokstäver för att identifiera toppdomänen: t.ex. au för Australien, se för Sverige, uk för Storbritannien och fr för Frankrike.

2011 startade möjligheten att köpa en egen toppdomän. Du kan köpa din egen toppdomän som till exempel ”.perbacklund”. Man får ansöka till ICANN för att få toppdomänen godkänd. ICANN är en icke vinstdrivande organisation var främsta uppgift är att se till att IP adresser inte krockar eller upprepas. Du måste betala över 1 miljon och sen ska det betal från 10 tusen till 1 miljon per år i avgift. Till exempel så ansökte Stockholm Stad om att köpa ”.stockholm” och att det då skulle kostat 1,3 miljoner i engångsavgift och sedan ca 500 000 kr per år i avgifter och hantering. Så egentligen är det inte så svårt bara att det kostar en del.

Domännamnet här är "bestonline". Domänen ägs av en person, organisation eller företag. I de senare fallen väljer man domännamn som ska representera företaget eller organisationen så det blir lätt att hitta på internet.

Datornamnet här är "www". Det är det vanligaste när man vill att den ska innehålla webbsidor, men ibland kan vi träffa på andra namn. Finns det fler datorer under domänen kan vi se t ex www2.qwerty.com . Ibland kan vi utelämna denna del men det beror på vilka inställningar som är gjorda.

Sökvägen "datakurser/webbutveckling/teori" visar sökvägen i katalogerna på datorn ner till det dokument man söker.

Resurs "index.htm". Den webbsida, datorfil, eller resurs, man vill åt. I detta fall är det en webbsidefil med namnet index.htm .

DNS (Domain Name System)

Internetadressen översätts till ett IP-nummer med hjälp av DNS-servrar som innehåller tabeller över kopplingen mellan en adress och motsvarande IP-nummer. DNS står för Domain Name System.
En DNS-server översätter domänadressen till ett IP nummer (se nedan) och fungerar genom att det finns olika servar spridda över världen och som har ansvar för vissa olika delar. Så om sidan har toppdomänen se så är det en svensk sida och då finns IP adressen på en viss server. Den har sen flera underordnade servar och på en av dessa finns domän namnet och sen ansluts du till sidan. Det är en hierarkisk databas och allt är lagrat i en viss struktur. Man säger att man läser från höger till vänster i en domänadress och det är för att det är så DNS är uppbyggt. Där det först är en rot, sen toppdomänen, domänen och sist datornamnet.

Hur kan filer komma till rätt dator? Nätverk, TCP/IP-protokoll, IP-adress?

Först och främst måste det ju komma till rätt nätverk av alla de nätverk som är ihopkopplade till Internet, sedan måste det hitta fram till rätt dator. Adressering löses genom att varje Internet-ansluten dator har ett s.k. IP-nummer.

IP-numren fungerar på Internet ungefär som telefonnummer gör för oss när vi ringer. Första hälften av IP-numret består av ett nätverksnummer (kan ungefär jämföras med lands- och riktnummer) och resten är ett datornummer inom nätverket (motsvarande våra telefonnummer).
Ett IP-nummer ser ut något i den här stilen: 192.255.0.216
192.255 visar vilket nätverk.
0.216 vilken dator i det nätverket.
IP-numret kan vara fast (för datorer med fast uppkoppling till Internet) eller tillfälligt (för datorer med tillfällig anslutning).

IP-nummer har hittills följt standarden IPv4(version 4)som är beskriven ovan men nu så har alla nummer tagit slut och då måste vi gå över till IPv6. Framtidens internet kommer använda IPv6. Vi har redan börjat övergången. IPv6 använder 128 bitar istället för 32. Antalet möjliga adresser blir nästan obegränsat. Som en jämförelse så skulle varje människa på jorden kunna ha 50 000 000 000 000 000 000 000 000 000 helt egna IP-adresser.

För att datorer av olika typ ska kunna kommunicera med varandra har man utarbetat kommunikationsspråk som olika sorters datorer ska kunna förstå, s.k. protokoll. På Internet används ett protokoll som kallas TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol).

TCP sköter om uppdelningen och sammanfogning av det som skickas i paket, medan IP har ansvaret för att meddelandet kommer fram till rätt plats. Dataöverföringen på Internet sker via fasta fiberoptikledningar, satellitlänkar eller vanliga telefonledningar. Trafiken fungerar ungefär som biltrafiken i ett land: Om en kommunikationslinje är upptagen söker sig paketen automatiskt en annan väg.

 

Hur ser e-post adressen ut?

E-postadresser är uppbyggda enligt standarden
användarnamn@domän.toppdomän
t.ex. rutger.rutgersson@vgy.se

Till vänster om @-tecknet står personens användarnamn, och till höger står domännamnet för den dator där personen har sin e-postbrevlåda. @ uttalas på engelska "at", alltså "på" i svenskan.

Källor

https://sv.wikipedia.org/wiki/Toppdom%C3%A4n
https://sv.wikipedia.org/wiki/IP-adress
https://sv.wikipedia.org/wiki/IPv4
https://sv.wikipedia.org/wiki/IPv6